Under medeltiden fanns det ett flertal olika trädgårdstyper såsom trä(d)gård (med fruktträd), kålgård (med kål, ärtor och andra köksväxter) och örtagård (krydd- och läkeväxter, blommor). Gemensamt för dessa var att det var en inhägnad odling. Både ört- och kryddgården samt humlegården i Nydala ska därför få sin sedvanliga inhägnad. Humlegården var först på tur eftersom ört- och kryddgården inte var helt utbyggd. Bygget genomfördes som en studiecirkel under ledning av Caroline Johansson som både undervisar och tillverkar föremål i flätteknik.



Ett tiotal medlemmar från föreningen arbetade flitigt under en dag. Val av hägnad blev ett flätstaket efter en modell som återfunnits arkeologiskt från bland annat stadsgrävningar runt om i landet. Enestörar utgjorde staketstolpar och slanor av hassel flätades däremellan. Både enen och hasseln hade samlats in lokalt. Pollenanalyser visar att det under klostertiden funnits gott om både hassel och en i landskapet.



Arbetet bestod av att välja lämpliga slanor, fläta dem runt hasselstolparna, få slanorna ordentligt på plats och slutligen såga av ändarna på slanorna som stack ut vid staketsektionens slut. Däremot sågades inte stolparna ner för att staketen på sikt ska kunna byggas på när de undre varven av hasselslanor förmultnar. Konstruktionen var så pass stadig att det inte behövdes något ytterligare material för att förankra vare sig enestörarna som slagits ner i marken eller hasseln som flätats. Efter att staketet blev färdigt gjordes en separat grind senare under säsongen.







De första granstörarna i humlegården sattes ner redan under 2007 men efter det att flätstaketet blev färdigt kompletterades med ytterligare störar så att det blev sammanlagt 14 stycken. Störarna var ca 5 meter långa och placerats ca 1,5 meter från varandra. För att ge ett visst skydd mot förmultning kördes granstörarna ner i järnrör som hade slagits ner i marken med maskin. Nu var det bara humleplantorna som saknades. 2008 års studieresa gick därför till Julita gård för att bland annat ta del av deras forskningsarbete om historisk humle. Men Julita som plats är också intressant ur ett klosterperspektiv. Det äldsta dokumentet där Julita nämns är från 1180-talet. Julita var då kungsgård och kallades Säby, byn vid sjön. Dokumentet är undertecknat av kung Knut Eriksson i samband med att han gav bort kungsgården med "hus, åkrar, fiskevatten, skogar, ängar och betesmarker" till en grupp cisterciensermunkar. Munkarna hade varit bosatta i Viby utanför Sigtuna i tjugo år men flyttade nu till Säby och grundade cistercienser¬klostret Saba (en latinisering av Säby). I samband med reformationen blev platsen åter kungsgård och stora delar av klosterbyggnaderna revs. Dagens herrgård med sin huvudbyggnad och flyglar är byggda direkt på ruinresterna. I en av flyglarna finns däremot delar av källarvalv från klostertiden bevarade. Den siste ägaren, Arthur Bäckström, gifte sig aldrig och fick heller inga barn. Han valde därför att testa¬mentera sitt Julita till Nordiska museet, som tog över gods och ägor 1944.



I Julita träffade vi Maj Eriksson som ansvarar för humlegenbanken. Vi fick även en visning av herrgården av hennes kollega Lasse Karlsson samt en presentation av köks- och örtagården av Eva Eneblad. Förutom humlegenbank så finns det även äpple- och pärongenbank samt rabarbergenbank.



Else-Marie Strese, naturhistoriker på Nordiska museet, har tillsammans med Clas Tollin, kulturgeograf, med utgångpunkt från Karl Karlsson Gyllenhielms Atlas från 1642 samlat in humle runt om i Sverige. Dessa humlekloner har därefter bevarats i en genbank på Julita gård för olika typer av studier inom Sveriges lantbruksuniversitet. Den klon som föreningen i Nydala fick plantor av är nr 33 som kommer från Östra Älmehult som ligger söder om Växjö och strax nordöst om Tingsryd i Småland.





På kvällen åt vi riktigt gott på det nyöppnade Julita Wärdshus under ledning av årets kock 2007, Tommy Myllymäki. Övernattning skedde i herrgårdens flyglar och sidobyggnader och dagen efter hämtades 14 humleplantor av klon nr 33 som skulle få ett nytt hem i Nydala.





Ca två månader senare hade några av plantorna tagit sig så här bra i humlegården i Nydala.