Text: Jan O.M. Karlsson © 1992/93

Linköpingsbiskopen grundar Nydala
År 1143 kom en skara munkar från klostret Clairvaux i Burgund vandrande till den plats vid sjön Ruskens strand som skulle komma att bli deras nya hem. Till minne av moderklostret Clairvaux, på latin Clara-Vallis (den ljusa dalen), kallade man sitt nya hem Nova-Vallis (den nya dalen), Nydala. Mitt i Småland grundade man sitt kloster på mark man fått av Linköpingsbiskopen Gislo. Biskopens donation utökades av kung Sverker den gamle († 1156) med bl a den sk kungstredingen i allmänningsskogarna Flata och Nutahult i Östbo härad. Senare skänkte Gislo även gårdarna Sunnerby, Lundby, och ’Witanzby’ i Vrigstad socken, en gård (Hubbestad?) i Svenarums socken, Linneryd i Tofteryds soken, Nöthult i Byarums socken, ’Hömundeboth’ i en okänd socken och slutligen Järnboda i Hagshults socken.

Donationer från när och fjärran
Under kung Karl Sverkerssons regeringstid (1161-67) fick munkarna också fiskerätt i Rusken av bröderna Peter och Germund, ”hövdingar” (lokala stormän) i bygden. Även ärkebiskop Absalon i Lund och hans efterträdare Andreas Sunesson var klostrets vänner. De utfärdade gåvor och skyddshandlingar till Nydalas förmån under sent 1100-talet och tidigt 1200-tal.

Under resten av medeltiden fick klostret en jämn ström av donationer, stora och små, från adelsfamiljer, borgare, präster och storbönder i Göta- och Svealand. Egendomarna var huvudsakligen belägna i Småland men enstaka gods återfanns på mycket avlägsna platser som t ex på Selaön intill Strängnäs och på Öland. Man donerade allt från jordbruksmark, skogsmark, fiskerätter och kvarnar till lösöre och reda pengar. Ofta var det fråga om testamentsdonationer som var knutna till en begäran om själamässor och förböner som gravplats i klosterkyrkan eller på klostrets kyrkogård.

Pensionär i klostret
Var man välbärgad kunde man på ålderdomen bli en sorts ’pensionär’ i klostret. Genom att göra en större donation till klostret fick man munkarnas tillstånd att på klostrets mark bygga sig ett hus som man sedan bebodde så länge man levde. Munkarna åtog sig å sin sida att föda och våda dessa ’pensionärer’ livet ut och ärvde hus och lösöre efter donatorns död.

Munkarna bygger i sten
Sin vana trogen började munkarna omedelbart efter ankomsten till Nydala med arbetet att uppföra klosteranläggningen i sten. Arbetet att fullborda den centrala anläggningen tog dryga 100 år. Före mitten av 1300-talet kan man räkna med att hela klosteranläggningen var fullt utbyggd.

Munkar från Nydala grundar kloster på Gotland
Efter bara drygt 20 år i Småland, just som munkarna som bäst höll på att bygga klosterkyrkans östra delar, skickade man en grupp munkar till Gotland för att grunda ett nytt kloster. Den 8 september 1164 räknas i de medeltida krönikorna som Roma klosters grundläggningsdatum.
Alvastra, som med tiden kom att räknas som cisterciensernas huvudkloster i Sverige, hade redan vid mitten av 1140-talet och år 1160 grundat sina första dotterkloster. Att munkarna i Alvastra och Nydala efter så kort tid klarade av, inte bara att bruka jorden och bygga storartad stenarkitektur, utan även att grunda egna dotterkloster under uppbyggnadsfasen av sin verksamhet i Sverige visar styrkan i den cisterciensiska ’väckelserörelsen’ under 1100-talet.

Kristian Tyrann och morden i Nydala
I slutet av Nydala klosters historia, bara några år innan reformationen och klosterväsendets upplösning i Sverige, inträffade en tragisk händelse som blev uppmärksammad i hela Norden. Följande berättas i olika skrifter från 1520-talet:
”På väg tillbaka till Danmark efter Stockholms blodbad tar unionskungen Kristian II (Kristian Tyrann) vägen förbi Nydala. De blir väl mottagna av munkarna och kungen begär att få klostrets bästa vin till kvällsvarden. Morgonen därpå, just som man håller morgonmässan i klosterkyrkan, låter kungen fängsla abboten Arvid Håkansson och munkarna. Man för ut flera av munkarna på Ruskens is och kastar dem bundna i en vak. Abboten Arvid, som lyckas slita av sig repen, tar sig upp ur vaken men överfalls av soldaterna som med sina svärd driver honom tillbaka i vaken och därefter håller honom under vattnet med lansar tills han drunknar.”
Berättelserna om vad som hände i Nydala skrevs ner av Nydalamunkarna själva i en kort anteckning i klostrets kopiebok. Det hela skildras utförligare i en framställning som utfärdats av det svenska riksrådet i juni 1523, när man på riksdagen i Strängnäs just valt Gustav Vasa till svensk kung. I vissa av de skriftliga källorna anges tidpunkten för morden på munkarna till 25 och 27 januari eller 2 februari och antalet munkar som mördades varierar i de olika berättelserna mellan 6 och 12.

Gustav Vasa stänger klostren
Bara några få år efter morden på abbot Arvid och hans munkar avslutas de medeltida klostrens historia i Sverige. Det var inte först och främst Martin Luthers reformation som orsakade de svenska klostrens stängning, snarare var det så att Gustav Vasa i reformationens släptåg passade på att lägga beslag på kyrkans och klostrens gods och guld. Det hela inleddes vid ett riksmöte i Västerås år 1527, av eftervärlden känt som Västerås Recess, då kungen skaffade sig förfoganderätt över all kyrklig egendom. Kungen tillsatte redan samma år världsliga administratörer och förvaltare för många av landets kloster och dessa fogdar drev in klosterjordbrukens avkastning, ädelmetallföremål och pengar till statskassan.

Nydalas gods borförlänas
Hösten 1527 förlänade Gustav Vasa Peder Skrivare, som han tidigare på året tillsatt som klostrets administratör, Nydalas gårdar och inkomster. Peder beordrades i förläningsbrevet att försörja munkarna. I mars 1529 förlänades fogden Gottfrid Sure Nydalagodsen och även han instruerades att sörja för munkarnas behov. När smålänningarna senare detta år startade sitt uppror mot Gustav Vasa slog man sonika ihjäl Sure för de brott han begått på order av kungen eller i dennes namn.

Munkarna tvingas bort från klostret
Efter att ha kväst upproret förlänade Gustav på hösten 1529 klostergodsen till Gudmund Pedersson Slatte som fick behålla dem till 1536. Upprorsmakarna hade varit katolskt- och klostervänliga och eftersom många av de småländska präster hade varit engagerade i upproret kan an räkna med att munkarna har blivit bortdrivna från klostret redan 1529. Att Slattes två förläningsbrev, från 1529 och 1533, inte längre innehåller några instruktioner om att munkarna skall ha sin nödvändiga försörjning kan tas som bevis på att de ftt ge sig av från klostret redan hösten 1529.

Adliga ägare
Från 1530-talet vandrade klostrets egendomar, som korttidsförläningar från kungamakten, mellan 6-7 olika adliga innehavare fram till 1610-talets slut. Bland innehavarna under 1500-talet hittar man några medlemmar av ätterna Leijonhufvud och Stenbock. Under 1600-talets andra hälft ägde ätten Ridderhjelm Nydala och man lät uppföra det första herresätet i klosterområdets södra delar. Under 1670-talet och 80-talet lät Hans Isaak Ridderhjelm restaurera ruinerna av klosterkyrkans östparti och inrättade i detta den nuvarande församlingskyrkan som 1688 invigdes av Växjöbiskopen Samuel Wiraenius.

Den nya herrgården
En ny huvudbyggnad för Nydala gods uppfördes under 1790-talet, av dåvarande ägaren Claes Stedt, söder om den gamla 1600-talsherrgården. Det putsade timmerhuset i två våningar stod färdigt år 1800. Under 1800-talet bytte Nydala gård ofta ägare. 1946 såldes huvudbyggnaden till kommunen som byggde om herrgården till skola. 1969 lades skolan ner.