Citronmeliss, hjärtans fröjd / Melissa officinalis Fornsvenska namn: bygräs, hiärtans frygdh
Tidigaste historiska källor: 1400-tal (Larsson, 2009)
Härkomst: Plantor från Fagerhults plantskola
Plantering: 2007
Användning: Läke- och kryddväxt. Exempel från en läkebok från tidigt 1500-tal: ”Var och en som inte kan sova för stor hjärtvärk, må äta denna ört som kallas hiertans frögd, på fastande mage om morgonen och använda henne dagligen i sin mat ”. Idag vetenskapligt erkänd för att ge effekt vid matsmältningsbesvär och vid nervöst betingade insomningsproblem. |
 |
Gurkört / Borago officinalis
Fornsvenska namn: boras, boragini, port räyden
Äldre latinskt namn: boragin
Tidigaste historiska källor: arkeologiskt fynd (Heimdahl), Harpestræng (1300-tal)
Härkomst: Frö från Lord Nelson
Plantering: 2007
Användning: Läke- och kryddväxt. Harpestræng skriver att den hjälper den där hjärtat värker och tillsammans med vin gör det glad. Drick det med honung och socker så hjälper det bröst, lunga och strupe från det som skadligt är. På 1400-talet rekommenderades växten dessutom vid svimning och yrsel och från en läkebok på 1500-talet att den rensar blodet. |
 |
Isop / Hyssopus officinalis
Fornsvenska namn: isop, ysop
Äldre latinskt namn: hyssop, ysopus
Historiska källor: arkeologiskt fynd (Heimdahl), Harpestræng (1300-tal)
Härkomst: Plantor från Fagerhults plantskola
Plantering: 2007
Användning: Läke- och kryddväxt. Även använd inom djurmedicin. Enligt Harpestræng hjälper det vid alla sjukdomar i lungorna, mot hosta, heshet, tandvärk och öronvärk, spolmask och gulsot samt klarar stämman. Exempel från en läkebok från tidigt 1500-tal: ”Sjud ysop i ättika, två tänderna därmed det tar bort värken”. |
 |
Kryddsalvia / Salvia officinalis
Fornsvenska namn: luden salvia, lwnde salvia, salvia
Äldre latinskt namn: salvia
Historiska källor: Strabo (800-tal), klosterplanen i St Gallen (800-tal), Harpestræng (1300-tal)
Härkomst: Plantor från Fagerhults plantskola
Plantering: 2007
Användning: Läkeväxt. Ansågs verksam som preventivmedel. Nämns även inom djurmedicin. Enligt Harpestræng driver växten ut orenheter och kan användas mot bölder, hosta samt stillar blodet. Enligt en läkebok från tidigt 1500-tal kan den även användas för den som har ont i munnen. |
 |
Lavendel / Lavandula angustifolia
Fornsvenska namn: bla nardus, lauendel, lavendel
Äldre latinskt namn: nardus
Historiska källor: arkeologiskt fynd (Heimdahl), 1400-tal (Lange, 1999)
Härkomst: Tycho Braheträdgården på Ven
Plantering: 2009
Användning: Läkeväxt. Mot väderspänningar och rikliga menstruationer, lugnande och smärstillande verkan. Mot ohyra som löss och mal. Enligt en läkebok från tidigt 1500-tal ”…skall man ta blomman av blaa nardus och sjuda det sakta i rent smör och sila det. Sedan skall man smörja det onda med det.” samt ”om man tappar målet av köld och blir hes … drick två eller tre skedar lavendelvatten.” |
 |
Libbsticka / Levisticum officinale
Fornsvenska namn: libbestikka, lybbestikka
Äldre latinskt namn: lubisticum, libisticum
Historiska källor: Arkeologiskt fynd (Heimdahl), Strabo (800-tal), klosterplanen i St Gallen (800-tal), Harpestræng (1300-tal)
Härkomst: Plantor från Fagerhults plantskola.
Plantering: 2007
Användning: Läkeväxt. Som botemedel vid dålig matsmältning, förkylning, smärtor i halskörtlarna och hosta. Enligt Harpestræng användes den för magvärk, matsmältningsbesvär samt vid urinbesvär. Användes också för hudvård för att öppna porerna och dra ut svett. Torkad och pulveriserad rot tjänade den som surrogat för peppar som annars var dyr. |
 |
Luktviol / Viola odorata
Fornsvenska namn: fiffla, fiol, fiola bladh, fiola blomster, viole bladh
Äldre latinskt namn: Viola
Källor: Harpestræng (1300-tal)
Härkomst: Tycho Braheträdgården på Ven där plantor drivits upp från plantfynd från en kollektion från Ulfåsa herrgård i Östergötland. Violerna samlades in 1996 på den plats som rubriceras som ”Lilla trägården” på den äldsta kartan från 1635 och där den idag växer rikligt. Violerna på Ulfåsa är sannolikt äldre än så. På platsen har det under 1400-talet legat en klosterträdgård som troligtvis övertagits när herrgården stod färdig på 1580-talet.
Plantering: 2007
Användning: Läkeväxt. Harpestræng skriver att luktviolen har ”Mycken kraft inom läkedom". Används mot brännskador, huggormsbett, öronvärk, bölder och spolmask. Enligt en läkebok från tidigt 1500-tal påtalas också att den doftar gott samt kan användas mot värk över lag men även mot specifikt huvud- och tandvärk. |
 |
Lungrot, Lungmålla, Gode Henriks Målla/ Chenopodium bonus-henricus
Fornsvenska namn: malde, maalle, malle, meldh, melyrth, molde, moldhe, mäld, mäldyrt
Äldre latinskt namn: arapex. Det är omöjligt att med bestämdhet avgöra vilka arter som avses. (Larsson, 2009)
Historiska källor: Funnen arkeologiskt vid grävningen i Nydala 2004. Även påträffad vid arkeologiska grävningar i Lund (1100-tal, Lange).
Härkomst: Linnés Råshult 2008
Plantering: 2008
Användning: Läke- och hushållsväxt. |
 |
Ringblomma / Calendula officinalis ’officinalis’
Fornsvenskt namn: ringeblomma
Äldre latinskt namn: elentropium sponsa solis venuteria solsequinum, sponsa solis
Historiska källor: Harpestræng (1300-tal)
Härkomst: Fröer från Partiplantskolan
Plantering: 2007 och 2008
Användning: Läkeväxt. Enligt Harpestræng mot värk i bröst samt mot feberanfall. Mot eksem, matsmältningsstörningar, mjält- och leverbesvär samt utvärtes på sår. Enligt en läkebok från tidigt 1500-tal kan den även användas mot var i buken/kroppen. |
 |
Ålandsrot / Inula helenium
Fornsvenska namn: aland, alands root, haldsyrt, holzyrt, holzyrtt, hålsyrth, S Elena root, Sancta Elene yrt
Äldre latinskt namn: elenacampana, inula
Historiska källor: Harpestræng (1300-tal)
Härkomst: Tycho Braheträdgården på Ven där plantor drivits upp från plantfynd från vallarna runt Citadellet i Landskrona som sannolikt är växtrelikter från den odling som fångarna vid kvinnofängelset bedrev under första hälften av 1900-talet. Därförinnan har det på platsen legat ett karmeliterkloster som revs på 1500-talet för att ge plats för Landskrona slott som försvarsanläggning mot svenskarna.
Plantering: 2007
Användning: Läkeväxt. Harpestræng skriver att den rensad, kokt och skuren i bitar och lagd i öl eller vin lättar stämman och får ögonen att klarna. Den ska också stilla sexualdriften. I övrigt har den under medeltiden även använts mot astma, kikhosta, gallsten, svullen mage, mot skabb, klåda, blemmor, bölder och menstruationsstörningar. Idag används den inom folkmedicinen vid urineringsbesvär, urinvägssjukdomar, hosta och luftrörskatarr. |
 |
Humle / Humuls lupulus
Fornsvenska namn: homble, humble, humble ville, vil lhumble
Äldre latinska namn: humulus, humlo
Historiska källor: Arkeologiska fynd (Heimdahl), Magnus Erikssons landslag (1300-tal)
Härkomst: Julita genbank, Nordiska museet, Julita. 14 plantor vår 2008
Plantering: 2008
Användning: Läkeväxt samt vid matberedning. Lagväxt. Framförallt användes humlekottarna till ölberedning och växtens lugnande verkan uppmärksammades så småningom. |
 |